Det är en härlig dag. Någon minusgrad, solen skiner från en vinterblå himmel och jag är nytränad. Har gjort mitt första 2 timmar+ pass detta år. Det var ett lunka/löppass mitt ute i terrängen, bra för funktionsstyrkan, karaktären, lungorna och mig själv. Som allt annat hade detta pass en börja mitt och ett slut, men detta pass var speciellt på så vis att varja akt kan sägas ha ett tema.

Början: Tänk Rocky IV, pulsande i snö, back to nature liksom. Råstyrka no pain no gain...

Mellan akten: Inne bland stora granar tassandes på den gröna mossan. Vi sprang o skrek kollikock för vi var helt säkra på att skogsmulle skulle komma fram o bjuda på saft o fika.

Den sista akten, upplösningen... Min guide tilldagen, som förövrigt enligt egen utsago utrustats med världens bästa lokalsinne, vem fan behöver gps liksom. Ja hur som helst det blev något knas på slutet, vi hamnade i något Rambokärr, vadade genom bajsluktande mossa upp till knäna. Då är det viktigt att tänka positivt, maskingeväret ovanför huvudet, hundarna kan inte spåra en när man går genom vatten (fattar nu för första gången varför... all den lukt...) Benen fick även växelvis kyla o värme vilket är bra för återhämtningen.

Sitter nu o smaskar på en närande o kromosomriksallad samt lite hummus.

Allt gott!