Har inte hunnit skriva på ett tag då dagarna är fyllda av fantastiskt roliga/intressanta/stimulernade och eggande saker. Mitt liv är just nu otroligt spännande och harmoniskt. Följer en godväns "bigmouth"  som tagit klivet från hans blogg till lokaltidningen som sedan blev tv4 nyhet, fantastiskt vilken mediestrateg han är! Kanske en timma i vinterstudion till helgen? Hoppas hans sponsorer också uppskattade den medietid de fick.
Mitt eget jobb är fantastiskt stimulerande just nu, en nästintill sektiös stämning av positivism omsluter mig. Jag hinner vila lite på eftermiddagarna jobba klart det jag skall göra under dagen vilket leder till att man vaknar upp till en ny dag med en rimlig chans att hinna med dagens bestyr( som att äta en lång och god frukost, träna lite, jobba, luncha, jobba, vila och simträning).
Men som i alla paradis finns det naturligtvis en orm... jag lider av snabbätning, ett handikapp som sällan dryftas i vårt moderna samhälle. Det tar sig uttryck vid sociala sammankomster av typen lunch och fika. Detta stressar mig fruktansvärt, jag har under 6 års tid ätit lunch på ca 8 min, nu förväntas man lägga ner besticken (pluralis, använd kniven också Pär) och prata om ickejobbrelateradesaker... Man kan sitta 40 min o fika på förmiddagen och prata privata saker, o där sitter man som ett fån och hoppar av stress för man känner Luther på axeln, (han har en tendens att återuppstå men jag bekämpar honom) Finns det någon som vill hjälpa mig, jag behöver en lunch/fika coach? Jag har varit svinduktig på att fika länge, under min studietid i Karlstad, så det finns potential...

En kopp hawaiianskt espresso, en dag fylld med möjligheter och en hel del möten och löpning. Fantastiskt, nu åker vi!

Bra motivationsbild för det nya slankare året...

Ibland händer det att jag har det lite så där, ja som när det är +1 grad mörkt och regn utanför mitt fönster. Jag vill då bara ligga i soffan och kolla på Twin Peaks hela dagen, ja ni känner säkert till känslan. Vad jag har som inte ni har är ett fantastiskt julkort som jag fick för så där 5-6 år sedan som är den största glädjespridaren ever. Det är handskrivet av en stolt ung man som precis lärt sig skriva med allt vad det innebär med stavning o handstil. Detta kort gör mig alltid glad o även mina kamrater som läser det där det hänger på kylen. Jag tänker härmed delge detta kort till er:

"god jul Per och gott nytt år När det blir snö ska du Springa ut naken och mula grannen och ta lite snö på snopen hoppas det blir skönt XXXX"

Är 1,5 hg salami bättre än 1,5 hg vinegum?

Jag tänkte inte skriva om detta men kan inte låta bli. Var och handlade lite idag, på ett ställe som ligger inom promenadavstånd från min lägenhet, men som jag lovat mig själv att inte handla på eftersom det går så långsamt på detta ställe samt att det är stort och mycket folk. Det är ett sådant där allt i ett ställe, där man kan köpa gummistövlar i samma gång som färskt bröd. Ni vet, ett sådant där ställe där stora familjer med tjatande, skrikande barn håller hus. Jag fick hur som helst tips om att det skulle vara bättre efter en ansiktslyftning nyligen. Och inte är väl jag koncervativ heller, jag är flexibel o öppen för frändring, eller var i vart fall tills i dag. Det var värre än jag kunde komma ihåg det, och efter en rundvandring med ihoprafsande av varor som jag skulle inhandla ställer jag mig i kassakön, den är lång. Det tar orimligt mycket tid, finns det butiker med ett kollektivavtal som säger att man bara får dra en streckkod var 15:e sek? eller var det samhallbemanning ab som står för den inhyrda personalen? Detta ställe är fullständigt Barockt!Ja hur som helst, aldrig mer...

Igår firades det gamla året ut, och det nya året firades in. Det gjordes med hjälp av sådant som jag lovat att inte blogga om, men det var gott, mycket och faktiskt kromosomrikt. Vilket ledde till att dagen startade i ett sprudlande tempo, en kropp fylld av gårdagens... ja sådant jag inte får blogga om samt starkt kaffe, till den andra aktiviteten jag inte skall blogga om. Ett på förmiddagen och så lite på eftermiddagen också, lika bra att smida medans järnet är varmt. De två omgångarna varvades med mer kromosomrikt matintag.

Mitt nyårslöfte låter aningen sjukt, men det har att göra med att det skall bli en mindre men mer färgrik P Hyss i år. Jag har också efter moget övervägande beslutat att köpa TV-Spel, det lutar åt Xbox 360, så det så!

Allt gott!

P.S Härnedan visas två kromosomstinna bilder.