Har inte hunnit skriva på ett tag då dagarna är fyllda av fantastiskt roliga/intressanta/stimulernade och eggande saker. Mitt liv är just nu otroligt spännande och harmoniskt. Följer en godväns "bigmouth"  som tagit klivet från hans blogg till lokaltidningen som sedan blev tv4 nyhet, fantastiskt vilken mediestrateg han är! Kanske en timma i vinterstudion till helgen? Hoppas hans sponsorer också uppskattade den medietid de fick.
Mitt eget jobb är fantastiskt stimulerande just nu, en nästintill sektiös stämning av positivism omsluter mig. Jag hinner vila lite på eftermiddagarna jobba klart det jag skall göra under dagen vilket leder till att man vaknar upp till en ny dag med en rimlig chans att hinna med dagens bestyr( som att äta en lång och god frukost, träna lite, jobba, luncha, jobba, vila och simträning).
Men som i alla paradis finns det naturligtvis en orm... jag lider av snabbätning, ett handikapp som sällan dryftas i vårt moderna samhälle. Det tar sig uttryck vid sociala sammankomster av typen lunch och fika. Detta stressar mig fruktansvärt, jag har under 6 års tid ätit lunch på ca 8 min, nu förväntas man lägga ner besticken (pluralis, använd kniven också Pär) och prata om ickejobbrelateradesaker... Man kan sitta 40 min o fika på förmiddagen och prata privata saker, o där sitter man som ett fån och hoppar av stress för man känner Luther på axeln, (han har en tendens att återuppstå men jag bekämpar honom) Finns det någon som vill hjälpa mig, jag behöver en lunch/fika coach? Jag har varit svinduktig på att fika länge, under min studietid i Karlstad, så det finns potential...