Har varit på en sådan i helgen igen. Konferens. Det är på många sätt härligt, lite glamour. Ni vet, hotell, goda frukostar och helt ok mat till lunch och middag. Det var tyvärr ingen skillnad i helgen. Frukost, fika, lunch fika, fika, middag. Där emellan bottenlösa godisskålar i konferenslokalerna. Det är en dålig kombo med tanke på att Göteborgsvarvet kommer med otrevligt hög fart, rakt emot mig.  Det kommer göra ont. I år igen. Med en steglängd på 80 cm blir det ca 26 250 steg. En positiv målbild jag hade varatt gå ner  åtminstone 2 kg vilket skulle innebära att jag slapp släpa på typ 52 ton. Nu har jag i stället lätt gått upp 2 kg vilket gör att min målbild inte längre är positiv utan negativ. Tänk att släpa på 104 ton mer än jag hade tänkt från början...

Jag måste således späka mig under veckan. Jag började att vara hård mot mig själv på stationen i Stockholm. Förvägrade mig själv en påse från Burger King som jag suktat efter i vad som känns som en evighet.

Den vite Massajen som varit en ivrig påhejare och medlöpare (roligt) tidigare, övergav mig i morse till förmån för Morfeus. Jag hade dock hållt den stackarn vaken med först mitt iPodlyssnande och sedan mitt snarkande. Henke är snäll han, när han höll på att dö av irritation av ljudet från min iPod drog han helt sonika ur hörlurarna, inte ur mina öron utan ur iPoden. Det resultearade i att jag vaknade mitt i natten med mina hörlurar snodda 3 varv runt min hals, kippande efter andan som en braxen på torra land. Du skall ha smörj!

Skall bara avsluta min kopp kaffe sedan blir det löpning i det redan solvarma, somriga Väsby. Skall bara se till att INTE springa vilse. Efter det skall jag äta upp alla barns pannkakor i Sigges hörna.

Då var man på väg igen. Runt omkring viner Sverige förbi i ett förtjusande försommar landskap och jag får sitta inne i en luftkonditionerad vagn och gunga fram, baklänges... Man skall inte klaga, men det finns ett par aktiviteter jag hellre hade ägnat mig åt just nu. Tänk att få cykla eller springa i stället. Jag o Tobbe skojade under gårdagens cykeltur att man skulle ha med cykeln o en trainer på tåget. Ställa upp allt i mittgången o köra som fan. Nu blev det inte så. Eller varför inte fiska. Nedan finns några bilder från en hellyckad fiskekväll häromdagen. Braxen fiske tenderar att gå lite över styr ibland. Nu senast smög jag mig på de lekande bumlingarna som vällustigt vältrade sig i någon grekisk Backanal. Jag lyckades då efter diverse hägerimitationer komma tillräckligt nära för att bärga den största. Ett praktexemplar som jag uppskattar till ca 3 kilo.

Men detta får bli i tankens värld då det är en helg fylld av kurs i Stockholm.

Man är lite påpassad när man sitter o bloggar väldigt nära, därför kan jag inte blogga roligt om min något udda granne. Det får bli senare.

Är helt igenom förtjusande och förvånande. Jag har allt som ofta beklagat mig över dess seghet, inkompetens, gråamänniskor och allmänna tråkighet.

Döm då av min förvåning när jag idag var hos skatteverket för att se om de fått in min ändring för företaget som skickades via brev till dem i måndags. Ja jag skall vara ärlig och säga det var ett infall av ironi och att kunna spy lite galla på gråa människor en solig dag, stackars byråkraterna har faktiskt nära 5 miljoner deklarationer att ta hand om. Jag möts av en trevlig, glad och alert männsika bakom disken som gensat hjälper mig. Hon ler lite snett och säger att de kanske inte har hunnit fatta något beslut i ärendet, det är faktiskt inte så länge sedan jag skickade ändringen. När hon knappat lite på sin dator får hon fram att beslut är taget, snabbt och korrekt. Jag blir stum, vad skall man nu ta sig för, man kan inte vara elak mot männsikor som gör bra saker för en. jag fick helt enkelt krypa till korset, bjuda på ett leende ta med det nya beslutet hem och gladeligen betala in de nya skattebeloppet. Stoppa mig någon, jag börjar låta som Mona Sahlin...

Det är någon som snor mina ideér och mina läsare. Sanna mina ord! Jag skall straffa den skyldige!

Är detta två olika herrar? Eller är det samma person?