Vilken underbar dag, jag tror jag är Jesus eller något, Vaknar efter en fantastisk kväll i gbg o drar i väg till morgonträningen med mina simmare som gör bra i från sig, komer hem o tar tag i det där jobbiga tvättandet. Har inte haft en riktig tvättning av kläder på hela sommaren, bara små kommandoräder sent om nätterna för att tvätta det viktigaste. Under tiden regnar det o mitt mod faller inför den kommande löpningen till min mor o hennes bemärkelsedagsfirande. Precis när jag byter om o börjar ta mig ut så händer det, miraklet, det spricker upp blir asvarmt o helt perfekt för min löpning. Den är inte lång, dryga milen men men halvvägs känns det kanon. Bestämmer mig för en extra sväng som tenderar att bara bli längre o längre kommer saltrandig o dan till min ömma moder för att fira henne lite för tätt in på kalaset men jag är nöjd med min 1.40+ löpning o hur stark jag kände mig. Skönt att inte he en massa negativa tankar om hur snart jag skulle vilja vara klar med löpningen utan snarare tankar i stil med om jag springer denna omväg måste jag såringa lite fortare för att hinna i tid, fick en känsla av att vara den vite masajen i stället för Moby Dick. Väl framme o kalasnade öppnade sig himlen o det komm dryga 20 mm på kanske 3 timmar...

I morgon skall det tränas långt 200KM+ på cyklen hoppas vädret blir bra o att vissa kroppsdelar i sittregionen beväpnarsig för att stå emot blåsangreppen.