Ja innan jag börjar skriva vad jag tänkt skriva är jag bara tvungen att nämna vad jag fick för säkerhetslösen idag... Ja ni som följer min blogg vet ju att jag har haft en del snuva sista tiden och när jag skulle logga in idag för dagens bloggande skulle jag passande nog skriva snor... märkligt. Ja ja nog om det.

Dagen har börjat förtjusande med en härlig promenad i det soldränkta Borås, snart hoppas jag kunna springa i stället (det där med snoret). Sitter nu o äter en riktigt C-vitamin och kromosomrik frukost som skall ta mig stärkt genom dagen. Först på möte med simklubben följt av spännande framtidsmöte i Gbg. Det kan bli något stort vill jag lova, om det nu blir...

Allt man vill det kan man, som ni vet. RB

Den 14-16/3 kommer det bli julafton för alla simintresserade. Underteckand tillsammans med världstriathleten kommer hålla gemensamt simcamp för folk som vill utveckla sin simning och träning. Jag vet inte hur man lägger upp en PDF på denna sida så jag hänvisar till www.colting.nu för information. Väl mött i Herrljunga!

Sent om natten har jag besök i mitt sovrum, det är Herr Ahlgren som kommer in i mitt sovgemak. Tassandes på tå,  hans monockel blänker i månljuset, han har ställt ifrån sig sin käpp med silverkrycka precis vid dörrkarmen. Jag hör honom genom sömnen, men kan inget göra. Ligger still som en levande död. Han ler, han vet att han har mig i sitt grepp och jag har varit en riktig guldgruva för honom den sista tiden. Han kommer för att skörda. Herr Ahlgren har nämligen hittat den perfekta Läkerol Gianttryckpressen i världen. Den råkar befinna sig mellan min näsa och gom. Jag trodde under lång tid att det var snor eller slem men vet nu med bestämdhet att jag utnyttjas nattetid som läkerolmaskin. Reseterna efter nattpasset måste jag ägna timmar åt att på de mest äckliga vis harkla, hosta och snyta ur min lekamen. Jag tror nattens skörd var dålig för jag gillrade en fälla, tog nämligen nässpray i förebyggande syfte innan läggning igår vilket resulterade i en klenare skörd för Herr Ahlgern. Hoppas han har lämnat mig ifred nu...

Saxat från Wikipedia:

Snor eller nasalt mucus är det slem (mucus) som bildas av slemhinnorna i näsan. Slem bildas även av ackumulerad extracellulär vätska, vilken ökar i omfattning vid ett inflammationssvar. Under en dag kan det bildas upp emot ett par deciliter slem.Slemmet transporteras bakåt i näsan och ned i svalget av cilieförande celler i slemhinnan. Luften som inandas innehåller en mängd damm och andra partiklar vilka delvis fastnar i snoret och därmed fungerar snoret som ett luftfilter och skonar lungorna. Detta syns tydligt då man vistas i förorenad luft då snoret får en gråsvart färg. Då nasofarynx är tillhåll för en mängd bakterier och virus är snoret en smittväg för fortplantning av infektioner såsom lunginflammation orsakad som komplikation av en rinit.Färgen på slemmet beror på dess innehåll. Ju mer celler (vita blodkroppar) som slemmet innehåller desto mer trögflytande och färgat (gult - grönt) blir det. Vid infektioner ökar mängden celler i snoret. Snor kan normalt också innehålla mindre mängder blod, eftersom blodkärlen i näsans slemhinnor är ytliga och kan brista vid mycket liten påfrestning. Om sekretet i näsan innehåller övervägande blod har en näsblödning uppstått.Vid olika sjukdomar, exempelvis förkylning kan slemhinnorna bli inflammerade och vätskefyllda (akut rinit), varvid mängden snor ökar markant. Den vanligtvis gulaktiga färgen beror på vita blodkroppar, med viss inblandning av röda sådana.

Mucofagi Mucofagi är en medicinsk term för att konsumera snor. Det är i allmänhet ett socialt oaccepterat beteende, som dock inte är helt ovanligt bland mindre barn.

På senare tid har det framkommit vissa belägg för att mucofagi kan stärka immunförsvaret genom att kroppen lär sig att oskadliggöra de bakterier och virus som följer med snoret ([1]). Samtidigt är det förenat med vissa risker och det är sannolikt inte en optimal metod för att förbättra immunförsvaret.

Bara så ni vet, och av hänsyn till er hoppade jag över bilder...

... kommer jag att ha tid att samanfatta de senaste dagarnas ickevarande på detta ställe, håll ut. Jag lovar bilder

Sitter nu skönt tillbakalutad, dricker kaffe och njuter av att inte behöva köra bil till Stockholm. Det är härligt att liksom skaka fram genom Sverige på ett tåg. På ett sådan där härligt gammalmodigt vis samtidigt som man lyssnar på sin iPod, slösurfar och bloggar. Här blir man även serverad kaffe av trevlig SJpersonal. Om jag skall klaga på något så har dessa SJmännsikor glömt att stryka tidningarna, har irriterande nog fått lite trycksvärta på mina fingrar. Är det inte elementärt i butlerskolor att lära sig att stryka tidningar? Eller är det månne outbildad men glad personal på SJ? Ja det är den typen av funderingar man kan sysselsätta sig med här medans det vackra svenska landskapet rusar fram utanför.

Allt gott
P

Har inte hunnit skriva på ett tag då dagarna är fyllda av fantastiskt roliga/intressanta/stimulernade och eggande saker. Mitt liv är just nu otroligt spännande och harmoniskt. Följer en godväns "bigmouth"  som tagit klivet från hans blogg till lokaltidningen som sedan blev tv4 nyhet, fantastiskt vilken mediestrateg han är! Kanske en timma i vinterstudion till helgen? Hoppas hans sponsorer också uppskattade den medietid de fick.
Mitt eget jobb är fantastiskt stimulerande just nu, en nästintill sektiös stämning av positivism omsluter mig. Jag hinner vila lite på eftermiddagarna jobba klart det jag skall göra under dagen vilket leder till att man vaknar upp till en ny dag med en rimlig chans att hinna med dagens bestyr( som att äta en lång och god frukost, träna lite, jobba, luncha, jobba, vila och simträning).
Men som i alla paradis finns det naturligtvis en orm... jag lider av snabbätning, ett handikapp som sällan dryftas i vårt moderna samhälle. Det tar sig uttryck vid sociala sammankomster av typen lunch och fika. Detta stressar mig fruktansvärt, jag har under 6 års tid ätit lunch på ca 8 min, nu förväntas man lägga ner besticken (pluralis, använd kniven också Pär) och prata om ickejobbrelateradesaker... Man kan sitta 40 min o fika på förmiddagen och prata privata saker, o där sitter man som ett fån och hoppar av stress för man känner Luther på axeln, (han har en tendens att återuppstå men jag bekämpar honom) Finns det någon som vill hjälpa mig, jag behöver en lunch/fika coach? Jag har varit svinduktig på att fika länge, under min studietid i Karlstad, så det finns potential...

En kopp hawaiianskt espresso, en dag fylld med möjligheter och en hel del möten och löpning. Fantastiskt, nu åker vi!