som säger att min cykel är på väg till Sverige...

Har varit på träningsläger med de mina. Ett kanonläger på många sätt, MEN min säng hade en aning övrigt att önska. Tänk er en sådan där härlig bäddsoffa som man slutade tillverka 1947 för de var hälsovådliga för de samlar så mycket damm. En sådan fick jag ligga i en hel vecka. Det är som bekant av stor vikt att ha något att relatera till så man vet hur bra man har det. Jag är nu helt övertygad om att jag har det bra i min säng. Inte nog med att den var dammig den var smal också. Hela liggbredden var säkert 90 cm men det var en djup dal i mitten så från kant till kant kanske det var 65 cm vilket gjorde att jag såg ut som en obakad muffins när jag lagt mig i denna tingest, som mest påminde om en dåligt urhuggen trädstam, en kanot från stenåldern. Och så detta med damm, de som känner mig vet att jag inte räds detta i vanliga fall men när dammråttor förvandlas till förhistoriska djur som anfaller på riktigt då är även min gräns nådd. Tänk er själva att ligga i en dammkuvös... Nu har jag dock hyperventilerat ut allt damm, legat extra mycket i min säng och städat min lägenhet så noggrannt att ingen som känner mig skulle känna igen den. I övrigt tränade jag en del själv och höll mig hjälpligt från pollyhelvetet.

Klockan är tidigt. Det är dags att ta sig ur sin sömndruckenhet, den varma sängen för att ge sig ut i skogen för dagens offroadträning. Dagen till ära kommer det inte bara vara kallt och blött. Idag kommer även hindret att inte se när man skall ta sig över stock och sten...  Undrar om det är examen för Ramboträningen?

Jag har varit lite passiv de senaste dagarna när det gäller bloggandet, har haft fullt upp med juicepressande, tränande samt managmentande. För er information går allt kanon. Var som vanligt med kidsen o tränade landträning idag, ställde mig på löpbandet (det är tråkigt väder ute samt att jag är som en fyllig amerikan) och började springa. Slökollar lite på eurosport som visa backhoppning, en sport jag under många år följde slaviskt, samt fortfarande hävdar är den bästa bakfyllemedicinen (avhållsamhet inte inräknat). Till min glädje märker jag att flera storheter är kvar så som Primus Petrerka, Adam Malysz som så briljant slog igenom med att vinna tysköstererikiska backhopparveckan 2000-2001. Det är som med backhoppning som såpan Glamour, man kan hoppa över flera VC-säsonger o ändå veta vilka som skall vinna... Andreas Goldberger har dock lagt ner...

Nog om detta, mitt myckna tränande det senaste har renderat i att jag blivit beroende av Polly. Ja jag är likt en hund som kräver belöning när jag varit duktig. Polly är det godaste man kan stoppa i sin mun, alla kategorier, fan också...

Maskinerna är våra vänner
utan dom inget paradis
maskinerna är våra vänner
naturligtvis

Tryck på en knapp
och lampan lyser
tryck på en knapp
när du fryser
tryck på en knapp

Tryck på en knapp
kläderna tvättas
tryck på en knapp
munnarna mättas
tryck på en knapp

Du ska inte längre slita
i ditt anletes svett
du ska ägna dig åt vetenskap och konst
har jag fel eller rätt?

Tryck på en knapp
så startar en motor
tryck på en knapp
så räknar en dator
tryck på en knapp

Tryck på en knapp
lyftkranen rör sig
tryck på en knapp
läkaren hör dig
tryck på en knapp

Du ska inte längre släpa
på Sisyfos sätt
du ska ägna dig åt kärlek och kultur
har jag fel eller rätt?

Mitt kök har blivit några maskiner rikare idag, en råsaftscentrifug, nu är det juicekalas ständigt. Välkomna!

Det är en härlig dag. Någon minusgrad, solen skiner från en vinterblå himmel och jag är nytränad. Har gjort mitt första 2 timmar+ pass detta år. Det var ett lunka/löppass mitt ute i terrängen, bra för funktionsstyrkan, karaktären, lungorna och mig själv. Som allt annat hade detta pass en börja mitt och ett slut, men detta pass var speciellt på så vis att varja akt kan sägas ha ett tema.

Början: Tänk Rocky IV, pulsande i snö, back to nature liksom. Råstyrka no pain no gain...

Mellan akten: Inne bland stora granar tassandes på den gröna mossan. Vi sprang o skrek kollikock för vi var helt säkra på att skogsmulle skulle komma fram o bjuda på saft o fika.

Den sista akten, upplösningen... Min guide tilldagen, som förövrigt enligt egen utsago utrustats med världens bästa lokalsinne, vem fan behöver gps liksom. Ja hur som helst det blev något knas på slutet, vi hamnade i något Rambokärr, vadade genom bajsluktande mossa upp till knäna. Då är det viktigt att tänka positivt, maskingeväret ovanför huvudet, hundarna kan inte spåra en när man går genom vatten (fattar nu för första gången varför... all den lukt...) Benen fick även växelvis kyla o värme vilket är bra för återhämtningen.

Sitter nu o smaskar på en närande o kromosomriksallad samt lite hummus.

Allt gott!

Jag är tydligen någons projekt, det är väl helt ok, det låter liksom lite spännande. Tills man får veta att man är denna någons McMurphy-projekt ni vet han i Gökboet... Har bett att få hoppa av projektet. Om det  inte går ser ni nedan min kommande förvandling... Kul kompisar eller jag kanske redan har passerat sista stadiet utan att veta om det.

Idag var det premiär för cykling, en mycket tragisk sådan om man som jag är solskenscyklist. Det var allt annat än solsken idag. Kändes som att cykla i en våt, grå tvättsvamp med ben som även en polioskadad skulle hävda vara klena... Men skam den som ger sig. I morgon är det dags igen! Jävlas kroppen med mig jävlas jag tillbaka